The big day

 

12e oktober 2012  är jag beräknad att bli mamma, idag är alltså mitt BF datum, Jag som trodde att jag inte skulle behöva gå över tiden, men nu är det ju ingen som har någon aning om hur länge jag får vänta på pyret i magen, kanske inatt, eller om två-tre dagar, ja det återstår ju att se. Det kan ju egentligen fortfarande ske idag, men jag betvivlar, och hoppas samtidigt inte det, eftersom Joakim är och jagar här i fjället någonstans och ska jag vara helt ärlig så får jag inte tag på honom idag, han har ingen teckning, undrar hur han egentligen har det, för han brukar vara rätt nervös och orolig när vi inte pratar på en hel dag, ibland tror han att jag åkt iväg på BB alldeles själv och inte tagit med honom.

Dagen är här idag, det känns helt sjukt, känslan går inte att beskriva, och jag misstänker att det kommer bli svårare framöver att beskriva känslan när bebisen kommit ut. Men med tanken i bakhuvudet, att jag faktiskt blir mamma inom loppet av två veckor är ju helt ofattbart enligt mig, det kunde jag aldrig tro. Kanske ingen annan heller. Man förstår det bara inte, att jag ska gå igenom allt det där alla andra pratat om som är en sån otrolig upplevelse, en resa i livet man aldrig glömmer, det ska jag alltså göra om snart, bara snart.

Jag tänker inte stressa, jag kommer vänta otåligt på den där lilla i magen och joakim med. Men jag låter det ta tiden den behöver, det finns nog anledningar till varför man går över eller får för tidigt, studier visar ju olika ang. ägglossningen mm. Så den 12e är ju bara ett datum som man har räknat ut, jag klarar av att vänta, två veckor går riktigt snabbt så jag orkar med alla säkerhet vänta.

Jag är fortfarande helt instäld på att det är en liten pojke, och skulle det dyka fram en liten flicka skulle jag nog få en större chock, men skulle fortfarande bli lika glad, det är inte det.
Namn ha4r vi såklart prata om, men inte sådär överdrivet mycket faktiskt. Pojknamnet är nog klart skulle jag tro, vi båda valde det.
Det är värre med ett flickenamn, men det hinner man fundera på.

________________________

Det ska bli otroligt spännande att se hur vår lilla finnspets reagerar på en liten till familjemedlem hon har ju ändå ett rätt ivrigt temprament och jag hoppas inte det ställer till med komplikationer, för henne vill jag ju behålla och hoppas på att det går bra.

 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Evelina Hellström

Det bästa som hände mig i livet var när min son föddes den 17 oktober 2012.

RSS 2.0