Jag börjar bli trött på att jag har blivit så oerhört känslig mot förkylningar. Det biter verkligen sig fast hårt i mig. Ikväll mår jag verkligen piss, och det är så sjukt jobbigt när man har småbarn, speciellt just nu när han är mammig och väldigt separations ångestfull, han hatar då jag lämnar rummet, eller då jag inte kan hålla/krama honom, det är jobbigt, men oj vadan börjar visa känslor nu, och det känns ändå bra, lite gran som ; oj vad skönt han vet vem som är hans mamma! ;-) 

vet inte, när jag var "yngre" var jag aldrig sjuk från skola eller jobb, nu går det utför, behöver ju inte betyda att jag blir ÄLDRE, men uppenbarligen har jag sämre immun försvar! 

 

.......................................

 

livet leker annars, Lukas blir imorgon den 17e 7 månader  gammal, och visst märks det, nu drar han sig fram på golvet med händerna, och nästan sätter sig själv på rumpan, och ibland för han armhävningar, han ser så rolig ut, min lilla goding. 

Hans första tand har kommit upp sen ett tag sen, och nu är snart hans andra tand uppe helt också, så nu under en kortare tid har han varit svår på nätterna att få att sova, på nätterna vaknar han av att han vill komma upp, och ligga i min/vår säng, det är ju såklart han får det. 

 

Hn väger ca 10kg , kanske 68-70cm lång. 

Har 68-74 i storlek på kläder (såklart) ;-) 

äter massor med mat, under dagen.

sitter upp i vagnen och ska se allt.

pratar för sig själv. 

Ja listan kan göras lång. 

 

Igår kväll var jag och Lukas till Ida och Terese och hälsa på, hela vägen från dom påväg hem satt han och babbla för sig själv, när vi kom hem satt han typ och diskutera för sig själv. jag tror han blev skadad att lyssna på tre st tjejer. ;) 

 

.........................

 

imorgon kommer min J, jag saknar honom så mkt när vi är ifrån varandra så länge, det sägs att det är nyttigt, men det där förstår jag inte riktigt, vi har det ju så bra tillsammans, hur kan det då vara nära att vara ifrån varandra?! 

Kan tjata om J så mkt så jag själv blir leds, men det är ju verkligen min livskamrat, en människa som gör mig så otroligt glad, en människa som förstår mig och läser mig innan och utan till, en människa jag vill dela hela mitt liv med, en människa jag skapat en människa tillsammans med, J är nöden människa jag för alltid vill vara med...

de låter alldeles för bra, eller hur? 

Jepp, visst stör jag mig på små saker, tallrikar som ska ställas från bordet, eller disk som ska plockas från maskinen, eller dammsugning, and so on. Men alla dagar är jag inte heller bäst. 

Det spelar ingen roll egentligen, det är en väldigt liten sak i livet. 

Kan inte minnas en gång vi bråkat, eller varit ovänner. 

Nä, slut på skryt.

 

är bara glad att jag har det så himla bra!  <3 

 

............................

 

nu ska jag fortsätta se Kanada krossa Sverige! :)