Evelina Hellström
Hej allihop!
Jag skriver nu igen, men med såå liten ork i kroppen, mest av allt skulle jag vilja ligga ner, helst under vattnet och bara glömma nuet, och kanske bli frisk. Finns inget jag hatar så mkt som att bli sjuk.
Det var väl INGENTING att klaga över när man inte hade barn, du sjukskrev dig om du inte pallade att åka på jobbet och bara låg hemma framför en riktigt kass film som man sedan somnade till, dagen kunde fort gå undan och plötsligt var det kväll...
Det är med all säkerhet INTE så nu, Inte ens i närheten, jag ska inte klaga pappa brukar säga: Ha man tege satan te båtn äre ba å ro i lann han!
Visst, Lukas finns här och nu och det finns inget jag älskar så mkt som han, men finns absolut inget så påfrestande att ha en helt onöjd unge, med både feber och snuva som inte är nöjd förutom i min famn dagligen, HELST gåendes fram och tillbaka inne, man får inte sätta sig ner. Han blir bättre och jag blir sämre.
mitt tålamod är känt för att inte räcka till så bra, och när jag själv knappt orkar styra min egen kropp, inte ens äta då är jag SJUK, jag kämpar håller imot och gör allt i min makt för att få honom glad men min energi tillåter inte det.
Idag fick jag ringa Joakim som fick komma hem, Lukas var omöjlig att få somna på eftermiddagen, jag höll på..... och härdade ut, verkligen. Men tillslut orkade jag inte, man kan inte orka allt va?!
nu ska jag vila!
Kommentarer
Trackback
