det gör liite ont att se...

Det är söndag, helgen uppe i fjället har gått snabbt och Joakim ska åka tillbaka till Östersund och jag stannar kvar i fjället (halleluja för att slippa östersundvägen) här ska jag utföra lite "jobb", åtminstone pröva på. Det känns riktigt bra, men konstigt att stanna kvar då Joakim åker, det känns inte riktigt rätt, och han håller nog med mig om det :P

Det blir spännande det här livet i fjället..

Idag har jag och joakim satt upp Nikitas bur utanför vår lägenhet, det blev jätte bra, vi har också hunnit göra/bygga ett litet sittbord till henne som hon kan stå på i sitt bur. Så allting kommer bli hur bra som helst då vi kommer hit med alla grejor från stan, vilket blir exakt: 26/11 nästan (27/11på min och Joakims 2år dag

Vi har aldrig hunnit fira våra dagar tillsammans, knappt våra födelesedagar, eller förlovningsdagar. ;/ Men vi klarar det utan massa firande, har ingen betydelse för min del, och inte han heller. :)

Jag har fått vara med att ta upp näten med, det värsta är ju att reda ut dom, fast det kan vara en bra "tidsfördriv" och har man rätt sällskap i närheten är det alltid roligt att göra något, åtminstone vara ute. Att vara utomhus i fjället här så mycket härligare än att vara ute någon annan dag, det känns verkligen.



Det var det lilla utav mig just nu, det blir strax middag.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Evelina Hellström

Det bästa som hände mig i livet var när min son föddes den 17 oktober 2012.

RSS 2.0