Nu är äntligen Onsdagen här som har varit så efterlängtad. Åker om ungefär en timme hem till Åsele och det känns riktigt bra, men jag kommer sakna Joakim. Inte så att jag inte klara mig utan honom, för det gör jag, det handlar ju bara om 2 dygn. Men medtanke på att man umgås och träffar varenda dag och får krypa ner tillsammans i sängen, så kommer det kännas ensamt och tomt, fast jag har min familj och vänner. Vet inte hur folk beter sig eller klara sig utan sin partner i veckor och månader, oavsett om man varit tillsammans lång tid eller kort, jag har väldigt svårt för det iaf, men det är träning att får vara utan varandra. Hur som haver.... Jag har packat och gjort klart och är redo för att komma hem verkligen. Syns hemma!