Januari

Tiden går hemskt snabbt. Tycker nyss det var julstress och alla skulle handla juklappar och fixa maten och allt, men nu är ju det över och även nyår. Haft en helt underbara helger. Först jul med min familj och Joakim, sen nyår i fjället med familj och Joakim, och helgen som var, har vi varit i fjället med.
Jag älskar fjället, speciellt Borgafjäll, skulle så gärna vilja stanna där och bosätta mig där en tid, iaf över vintern. Det sög verkligen i söndags att sitta och köra 27 mil för att komma hit? Till östersund och vara dö förkyld, inte ens kan jobba, blä.....

Vi har en del planer Jag och min Kärlek, men sånt spar vi på ett tag... ;-D Ska först inrikta mig på att jobba som ett svin och försöka åtminstone tycka att det är kul, och sen framöver blir vi en till i familjen, och det känns hur bra, och rätt som helst, kan inte bli bättre.

Ikväll hade jag tänkt skicka in min älskade på rep, det skulle ta en dag så kanske jag överlever? Allting känns så jävla komplicerat men det är säkert bara jag som tycker det, med papper och man ska ringa försäkringsbolaget, och dom i sin tur ställer massa sjuka frågor och allt ska kopplas och du sitter i telefon kö och allt ..

______________________________________________________

Måste bara berätta att jag har hamnat i en --> som Joakim säger ; Kärleksbubbla.
Kan inte "leva" utan Joakim och hänger på honom hela tiden, och igår skulle jag försöka tackla av och skärpa mig ,så då sa jag istället att, du är så himla snäll och typ sov gott, sen så efter 10 sek, och såååååååå himla vacker, jag älskar dig Jooooaakim, och bara kramade honom. Typ nått liknande, och han kan inte hålla sig för skratt, sen tror han att jag har blivit ännu mer knäpp sen jag blev förkyld, det har jag säkert.
Men många gånger undrar jag vad jag skulle gjort utan han, har ju såå otroligt tråkigt utan honom, och istället så jävla mysigt och kul med honom?
Jag har svårt att förstå att jag hamnat i den här kärleksbubblan som vi säger, för jag har ju aldrig i hela mitt liv varit riktigt kär, och känner mig så stolt över mig själv att jag hittat någon som jag inte kan vara utan, förr har det aldrig varit så... men men. slut på kärlekssnack.


_______________________________________________________

Nu ska jag sätta mig vid tv.
saknar min storebror <3





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Evelina Hellström

Det bästa som hände mig i livet var när min son föddes den 17 oktober 2012.

RSS 2.0