det är du....

Sitter hemma, har gjort creps och tänker vänta på Joakim som jobbar över as usual.

Ingen kan vara så nöjd som jag, tror jag. Ibland inser jag inte själv att jag fått det såhär fruktansvärt bra, jag njuter av livet varje mintut och sekund och allting bara rullar på som aldrig förr. Klart att man kan ha motgångar och att en del saker kan kännas riktigt tungt ibland, men det gör det ju för alla, rika som fattiga, glada som sura.
Varje dag stiger jag upp med ett leende på läpparna och bara tänker att jag är så glad för det jag har; Min mamma pappa och bror och alla i mina släktingar runt omkring, ni gör mig så lycklig, det finns ju faktiskt dom som har det mycket värre och dåligare ställt och inte alls trivs, men det gör jag.
Har också världens bästa pojkvän som ger mig allt jag behöver, han hjälper och stöttar mig i allt, funderar ibland på varför just jag "vann" honom, han kan kännas för bra ibland och oftast har jag inte den "tron" om mig själv, att jag är bra alltså. Jag bor i östersund med den jag aldrig kommer sluta älska och jag trivs som fisken i vattnet, har hans värdefulla släkt både i borgafjäll och här i östersund som jag ser så hemskt mycket upp till och verkligen älskar att ha runt omkring mig. (ni är guld värd för mig ♥)  

Sen har jag ett jobb här som man inte alls ska "kasta" dynga över. Älskar jobbet inom vården, klart det brister ibland och att man blir less och oarbetsvillig, men det blir vi alla inte bara jag. Jag trivs att vara med äldre människor och njuter av att kunna sitta ner och lyssna på deras historier sen 1900 talet med mera, bla (storsjöodjuret här i östersund), jag är ju den personen, älskar att ta hand om folk och är mer rädd och vaksam över folk i min omgivning än om mig själv. Hur dom mår, om dom vill ha hjälp mm. Jag är för snäll, jag vet och jag kommer slita ut mig på det där sättet skulle jag tro. Har varit många år inom vården nu och jag har känt att det slitit på min kropp, erkänner kanske att jag jobbar oergonomiskt och varit dålig på saker man ska göra "tillsammans" och inte -ensamen- och på det sättet kanske jag fått ont i min höfter, rygg och leder, säger inte att jag är tränad eller så heller för det är jag inte och jag kanske hade behövt lite träning. 
Klart jag har andra planer i mitt liv än att jobba inom vården och har sjukt jobbiga arbetsdagar och pass. Näe ni, ni som känner mig vet nog allra mest vad jag skulle vilja bli, men med hjärtat på rätt plats så känns det inte rätt att söka eller pröva det alls just nu. Har det jag behöver här "hemma" i östersund - Joakim - Hade jag inte haft honom här hade jag inte varit här idag, och hade aldrig någonsin kanske fått uppleva det jag gör, det är 100% kärlek i luften inne i lägenheten och jag skulle aldrig kunna sluta ge honom min kärlek.

Ja som ni ser, skulle kunna skriva en hel del, men jag vill bara få ut att jag är lycklig och att jag trivs med mitt liv.
Joakim gör mig lyckligast i världen & med honom är jag stark, då får det vara va det vill.


___________________________________________

Kram på er alla, hoppas ni har det lika bra som jag har det här..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Evelina Hellström

Det bästa som hände mig i livet var när min son föddes den 17 oktober 2012.

RSS 2.0